Världens största och effektivaste självreglerande system

Pew Research Center har utkommit med sin nyaste rapport om framtidsutvecklingen för Internet. Eller snarast hur involverade experter ser på densamma. Nästan 900 specialister har utgående från fem motsatta scenariepar skrivit om hur de ser på webbens framtid. Jag noterar något förvånad att ingen från Apple tycks ha varit med denna gång, men för övrigt är både jättar och gurun med som vanligt.

Tidsperspektivet är tio år in i framtiden, till läget 2020. Den första provokativa frågeställningen gäller googlifieringen av vår kultur, en diskussion som på allvar tog fart i och med Nicholas Carrs artikel ”Is Google making us stupid?”. Själva frågeställningen är däremot något klumpigt formulerad, eftersom man blandat in begreppet ”intelligence”. En överväldigande majoritet av experterna anser ändå att tillgången till information ger både enskilda individer och mänskligheten som helhet bättre förutsättningar att lösa sina problem. Man kan satsa sin tid och energi på att tänka, i stället för att försöka komma ihåg eller använda tid på att leta reda på fakta.

Det verkar hos en del finnas en uppfattning om att hjärnkapaciteten belastas av att memorera saker, men själv tvivlar jag på att jag skulle tänka väldigt mycket effektivare för att jag har tillgång till miniräknare eller slipper komma ihåg en massa telefonnummer längre. Det verkar nästan som om många i dag såg på människans psyke som på en dator, vars kapacitet ökar om man frigör lite utrymme på hårdskivan. Något road associerar jag till de freudianska allusionerna på ångmaskinen för drygt hundra år sedan. Men alldeles säkert finns det en poäng i att vi kan arbeta effektivare. Eller som flera av experterna säger med olika ord, de som är lata och inte kan eller vill tänka kritiskt blir säkert ”dummare”, medan de som är aktiva, kritiska och nyfikna kan bli ”smartare”.

De övriga aspekterna på Internets utveckling handlar om informationsläskunnighet och språkutveckling, den tekniska utvecklingens förutsägbarhet, tendenser inom kontroll och framtida möjligheter till anonymitet. På flera ställen framkommer att man oroar sig för underhållningsindustrins inflytande på webben. Flera anser att det smartaste och effektivaste är att göra som t ex Google, dvs att inte förtjäna pengar direkt på det man erbjuder (sökningar eller e-post), utan med hjälp av det. Upphovsrättslagstiftningen är ett hinder, som inte nödvändigtvis alls gynnar upphovsmännen, som många gånger insett det fungerande i denna google-logik och ofta prioriterar synlighet högt. Bland andra ser Clay Shirky som den sista spiken i Internets kista om något av dessa företag kommer över routrarna.

En annan tanke jag slås av är att vissa tydligen fortfarande ser det visuella som ett centralt nytt drag. Det finns absolut mycket att utveckla vad gäller presentation av information i grafisk form, och detta kan ha verkligen stora följder, som t ex i Peirces logik. Men det är endast undantagsvis ett alternativ då det gäller att presentera t ex historiska förlopp eller frågeställningar. Ger man sig in på historiska virtualvärldar är man på sju famnars vatten, eftersom det är oräkneliga detaljer som måste representeras, men man inte har en aning om. Det blir åtminstone i min smak väldigt lätt helt ovetenskapligt.

Men experterna är rätt eniga om att framtiden sannolikt är i ljus, även om vissa orosmoln finns. Men de flesta är också ganska försiktiga, då de spår framtiden. Man vet aldrig vad morgondagen för med sig.