Skillnadstorget har egentligen försvunnit som adress idag och Skillnaden associeras kanske oftast med Skillnadsgatan, som utgör en fortsättning på Mannerheimvägen (tidigare Henriksgatorna). Området har, liksom området kring Tre Smeder (Spårvägstorget) varit i ständig förändring och samtidigt en bestående knutpunkt för stadsborna i deras dagliga rörelse genom stadens rum.
Området, där Esbo tullen i tiden inledde landsvägen mot Åbo, senare Henriksgatan som övergick Västra Chaussén började blev i den nya huvudstaden park och där byggdes också den första teaterbyggnaden av C.L. Engel som man kan skymta på Kusmins bild från c 1840 (ovan), nedan om den nya kyrkans mäktiga torn. I vänstra kanten av bilden ser man en av stadens brunnar. Både människor och hästar på bilden är alldeles för små, något som knappast är ett misstag av den blivande lantmätaren, utan helt avsiktligt för att staden ska se större ut.
 |
Hoffers Eugen c 1870, Stadsmuseet.
Att avbilda Skillnadstorget med kyrkan i bakgrunden var förstås stiligt, men också annars uppfattades nog torget sträcka sig i en öst-västlig riktning. En bra plats att utgå från var därför senare Gradins och senare Palladiums hus i början av Boulevarden, med det huset tillkom först på 1910-talet. (Bilder: Stadsmuseet, Pietinen, Museiverket)
 |
|
Skillnaden och Skillnadstorget har utgjort en utmaning för stadsplaneringen på grund av sin obändiga underliga form i skärningspunkten av de olika rutsystemen. Den 100-år gamla notisen väckte min nyfikenhet, då jag försökte förstå vad man egentligen menade med att fälla träd på Henrikseplanaden(?) för att vidga trottoaren mot Skillnadstorget ... Jag är inte säker på att jag begriper det helt ännu heller, men troligen handlar det om den sydöstra "spetsen" av esplanaden. Skillnadstorget uppfattades mest sträcka sig i öst-västlig riktning, och avbildades gärna just mot i den riktningen, då kyrkan utgjorde en fin fond.
 |
Nummelins karta, 1876.
|
Åtminstone sedan 1870-talet var torget belagt med kullerstenar. På Daniel Nyblins bild från 1890 ser man pågående gatuarbeten på Västra Henriksgatan och spåren efter hästarna i backen. Nyblin har troligen tagit bilden mycket tidigt på morgonen, medan Ståhlbergs foto visar
vardagens livligare trafik.
Teateresplanadens park sträckte sig också tydligt lite framför det nya teaterhuset i början av 1900-talet. Men notera alltså att Södra Esplanaden på kartan nedan slutar redan vid nummer 20 (Bronda).
 |
| Skillnaden, 1909. |
Skillnadstorget 2 är också en speciellt intressant adress, eftersom huset som stod där i början av 1900-talet var Aleksi Gallén-Kallelas hem och det var ritat av Eliel Saarinen. Huset hyste också i början av seklet en ansedd affär för hantverk, Pirtti.
Från 1920-talet finns en del bilder och då börjar bildvinkeln med tydligt vända sig i nord-sydlig riktning, upp och ner från Henriksesplanaden upp mot backen. Spårvagnarna erövrar också ett allt större område, från att i början endast diskret svängt mellan Boulevarden och Västra Henriksgatan.
 |
| 1925 |
På kartan från 1925 ser man att den östra spetsen från Henriksesplanaden är borta och spårvagnen har fått en vändplats på torget. Foto Roos återupplivade igen den gamla vinkeln 1930, där man ser hur man än en gång bygger om spårvägen. Upprivna gator är nog inget nytt i vår stad.
.jpg)
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar