Integritet

Integritet kan betyda så många saker och ha så många dimensioner.  Det handlar både om hur man förhåller sig till sin forskning och till sina medmänniskor. Och etik och samhälle som helhet. Förberedde min måndagsföreläsning idag. Jag lyckades baka in ganska många aspekter i min presentation.

Klicka på denna bildtext för att gå till presentationen

Rätt ska va FAIR

Denna vecka fick jag tillbringa ett par dagar i ett regnigt Amsterdam där vi hade startseminarium för ett treårigt europeiskt projekt. Själv har jag fått ansvaret för ett av de sju delprojekten, ett som handlar om tekniska lösningar för samordning av data. Jag kommer med andra ord att få möjligheten att arbeta med de mest sakkunniga experterna som finns, något som känns alldeles fantastiskt inspirerande och roligt. Utmanande blir det garanterat också, för det finns väldigt många olika pågående stora projekt och samarbeten som tangerar just dessa frågor.  En av våra viktigaste uppgifter kommer således att bli att sammanställa information, kartlägga och söka lösningar och försöka samordna ett mycket komplext fält, som en liten, men avgörande viktig del i de stora bygget av europeisk infrastruktur för forskningsdata. Dagarna i Amsterdam var följaktligen ett rejält dopp i akronymer och nya människor, en verklig myriad av nätverk, som det gäller att ta och hålla reda på.

Det blev en vilsam men samtidigt på annat sätt omtumlande dag idag, då Peter Sandelin jordfästes. Det var många, många vackra och kloka ord och underbar musik. En begravning och en minnesstund värdig en så snäll och generös människa, ett minne att bevara för alla som var med, tror jag. 

Digihumanistens flöde

Digihumanister lider av glappet mellan den digitala arbetsprocessen och de analoga källorna. Resultatet är förlorade material och förlorad tid.* En stor del av forskningen på området handlar ändå fortfarande mer om informationssökning än om personlig informationshantering eller arbetsprocesserna. Informationsvetarna fokuserar inte sällan på att legitimera och förbättra existerande tjänster. Söka och hitta information är i fokus. År 1994 ställdes hypotesen att ju mindre kontroll forskaren har över källorna, desto svårare är det att använda informationsteknologi.** Då hade inte ens alla forskare dator eller e-post. I dag sysslar humanisten ofta i praktiken med digitalisering. Men verktygen för att stöda arbetsflödena verkar saknas. Det beror kanske också på att de är själva kärnan i det kunskapsbygge forskaren sysslar med och därför djupt personliga. De ser väldigt olika ut beroende på forskarens personlighet och vanor, forskningsfrågan, omständigheterna, källorna och tillgången på olika hjälpmedel.

En forskare gör anteckningar, fotar och OCR:ar dem, en annan fotar alla potentiella källor medan en tredje går igenom allt minutiöst från början. Vanligen samlar man material i stor omfattning, ofta i jpeg- och textformat. Om materialet är sökbart (i synnerhet gällande innehållet) kan det gynna arbetet många år framöver. Vad jag tänker att borde användas/finnas tillgängligt i verktygsväg är:

• möjligheter att tagga filer med sökord från kontrollerade vokabulärer, enskilt eller i mängd
• möjligheter att tagga filer med datum, geodata eller personnamn i standardformat
• enkla verktyg att döpa om filer enligt något system 
• verktyg som föreslår ämnesord från kontrollerad vokabulär enligt textinnehåll
• ljud-till-text-till-metadataförslag och inmatning

Alla dessa  borde vara mycket intuitiva och lättanvända. Jag tänker mig att det för att organisera källmaterial räcker med unika filnamn, mappstruktur och taggar för att uppnå riktigt bra resultat. Är innehållet text, kan taggarna dessutom skippas.

En annan intressant sak verkar vara att uppdelningen mellan primärkällor och sekundärmaterial (litteratur, tidigare forskning) är kristallklar för forskaren när forskningen väl är igång. Denna indelning görs ändå utgående från forskningsfrågan.*** Den är därför relevant mest under forskningsprocessen. Samtidigt har det fortfarande bäring då forskningen avslutas: i dag skiljer man på artiklar och publikationer (dvs skriftliga redogörelser för forskningen och dess resultat) och på de data som produceras och som i värsta fall helt förbises, trots att de ofta krävt mycket stora resurser att producera. Trots att humanistens hela kunskapsbygge är intimt sammanvävt med hur man samlar och behandlar de stora mängderna av källmaterial, lämnas denna del av metoden i regel utan större uppmärksamhet.

Det är synd, både med tanke på transparens och fortsatt forskning. Det skulle vara fantastiskt om vi kunde se hela processen som intressant och relevant. I dag arbetar man, vet jag av egen erfarenhet, ofta med en känsla av otillräcklighet vad gäller informationshanteringen. Det gör att man kanske inte heller gärna öppnar upp arbetet hela vägen för kritiska blickar.

Om de som erbjuder tjänster och verktyg för forskare bättre kunde komma forskarna till mötes under hela forskningsprocessen, kunde vi bidra till effektivare informationshantering. Samtidigt behövs absolut utrymmet för forskaren att använda dem fritt och kreativt.

De senaste åren har resurserna för att göra dylikt arbete inom forskningssektorn varit mycket hårt ansträngda. Då nedskärningarna drabbade, ville man skona kärnverksamheterna. Jag hoppas innerligt att man, efter nästa val som jag verkligen tror och hoppas ger ökade resurser, också satsar riktigt ordentligt på tjänster för forskarna, så att de kan arbeta effektivare och ägna sig åt viktigare saker än att stressa över tusentals oordnade foton eller försvunna filer och istället stolta kan dela med sig av hela sitt kunnande och arbete. Det finns mycket man kunde göra för humanisterna också utanför informationsförvaltning. Vi borde inte ha råd att slösa med resurser.



* Smiljana Antonijevic & Ellysa Stern Cahoy. "Researcher as Bricoleur: Contextualizing humanists’ digital workflows." Digital Humanities Quarterly. 2018 Vol. 12:3.
** Stephen E. Wiberley Jr. & William G. Jones: "Humanists revisited: a longitudinal look at the adoption of information technology." College & Research Libraries 1994.
***Parland-von Essen, J., Fält, K., Maalick, Z., Alonen, M., & Gonzalez, E. . Supporting FAIR data: categorization of research data as a tool in data management. Informaatiotutkimus 2018, 37:4.