När jag var liten var väderleksprognoserna lite mer än kvalificerade gissningar, som med god tur kunde vara ditåt några dygn framöver. I dag kan man i regel få pålitlig information om när det börjar regna på en kvart när precis där man befinner sig. Vädret påverkas ju av hur nära vattendrag man befinner sig, höjd och marktäckning. Prognoserna sträcker sig månader framåt i tiden. Det handlar om mycket komplicerade modeller och allt detta är resultat av ökade mängder insamlade data, mer utvecklade och komplicerade modeller och datorkapacitet av en kaliber man knappt kunde drömma om på 1980-talet.
Klimatet är än annan femma, för då vi talar om klimatförändringar måste vi skifta fokus från minuter och timmar till år och decennier. Eftersom hela systemet dessutom genomgår grundläggande förändringar under längre perioder på grund av att både landskap och atmosfär förändras blir hela konstellationen annorlunda. Men modelleringens framsteg hjälper förstås också här. Eftersom klimatförändringen är av så stor betydelse, har uppföljningen av växthusgaser utvecklats kraftigt och finska aktörer har varit mycket aktiva och framgångsrika. Den europeiska ICOS-infrastrukturen har sitt huvudkontor i Gumtäkt. Man har nu skapat ett standardiserat och fungerande system för hur man kan samla in data om växthusgaser.
Men klimatet är ett oändligt komplext system, eftersom hela biosfären påverkar och påverkas av atmosfären. Parametrar och feedbacksystem är nästan oändliga. Vi behöver mera kunskap och mera data om växter och djur och ekosystem och hur biodiversiteten påverkas, om mikrober i jordmån och hur ämnen frigörs, rör sig och åter binds upp.
Det samlas in olika typer av data om miljön på hundratals ställen i Europa. Long-Term Ecosystem Research LTER är en europeisk infrastruktur och en del av ett globalt nätverk, där man samarbetar för att tillgodogöra sig alla dessa data. En viktig del av idén är, som namnet säger, att det handlar om längre tidsserier, som gör det möjligt att få tag i olika processer och korrelationer. Vissa data kan finnas från över hundra år, andra är korta nedslag, kampanjer, då man studerat något visst fenomen.
Utmaningen är att man ofta samlat in dessa data på lite olika sätt på olika håll och under olika tider, med lite olika metoder. Enheter, samplingsfrekvenser ... det finns många variabler att operera med. Så nu handlar det om att hitta metoder att på ett pålitligt sätt samla in och ställa till forskningens förfogande så mycket av dessa data som möjligt. Det behövs mycket arbete med semantik och dokumentation. Det behövs verktyg och tekniska lösningar, informationshantering i mängd och massor. Det behövs respekt och tolerans för det arbete som gjorts, men samtidigt ser man nog med viss avund på den hårda styrningen som det nya ICOS-arbetet har haft möjlighet och varit tvungna till. Om data från början samlas in i standardiserat format blir allt enklare. Men om man byter mätmetoder, bryter man samtidigt de långa tidsserierna.
Det var bland annat sådana frågor som diskuterades i veckan i Rom, där jag hade förmånen att sitta med och fundera på just informationshantering. Diversiteten bland data är också en rikedom, men en viss samordning och koordination är nödvändig.
 |
| Creative parking. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar