Scener i Kajsaniemi park

 

Hbl 3.5.2026 rapporterade om en lugn första maj.

På den sekelgamla tidningsbilden kan man se att det funnits en fin estrad också i Kajsaniemi, där Akademen sjungit in våren i 180 år. I år hade en provisorisk scen byggts upp i Hesperiaparken, då Kajsaniemi är under renovering.  Jag har tidigare skrivit om Kajsaniemiparkens äldre historia och Frimurarens grav och kopplingen till första maj-firandet, men ämnet har ännu mer att ge. Parken har sedan svenska tiden haft betydelse för stadsborna, men den blev särskilt viktig sedan staden blev huvudstad och universitetet kom. Både Engel och Ehrenström gjorde planer för parken. Under 1860-talet gjordes stora ombyggnadsarbeten, träd fälldes och nya planterades. I synnerhet var den låga udden, där Cajsas restaurang funnits sedan 1830-talet, en havsnära, naturlig udde där stadsborna gillade att promenera. I parken byggdes också landets första idrottsplan 1884. Planen har sedan dess också fungerat som tivoli-, fest- och cirkusplan, och inför många stora evenemang har provisoriska scener rests också där under decenniernas gång.

Stadsmuseet, sent 1800-tal.

På 1880-talet fanns det ännu inte någon stadigvarande estrad i parken, så man tog till provisoriska arrangemang på Valborg. Intill värdshuset restes en scen på bockar, vilket tillförde ett extra spänningsmoment då plankorna bågnade och någon gång vältes punschen så den flög långa vägar. Åtminstone något år valde Muntra Musikanter att uppträda på den närliggande kägelbanans veranda.

Ståhlberg, K.E:, Stadsmuseet, ca1890.

Från 1890, 1891 och 1892, just då den vita studentmössan kom i bruk, finns det fina fotografier av Nils Wasastjerna från studenternas första maj-firande i Kajsaniemi. På bilderna ser man hur miljön är mer som en strandskog, fast man sitter ett stenkast från restaurangen. En stor storm gjorde stor förödelse i parken hösten 1890, men stranden hörde till de områden som klarade sig bäst. Vägen dit var ändå fylld av fallna träd en lång tid. Katastrofen öppnade ändå för ny planering av parken av stadens trädgårdsmästare Svante Olsson, som fått ge sitt namn till huvudstråket i parken.

N.Wasastjerna, Stadsmuseet,1890, premiär för studentmössan.

N.Wasastjerna, Stadsmuseet,1892.

Stadsmuseet,1900

Vid sekelskiftet fanns åtminstone den fina estraden redan, sannolikt ungefär där Akademen sjunger än i denna dag (utom i år), mellan restaurangen och Frimurarens grav, rätt nära stranden.

A. Strandberg, Stadsmuseet, 1902.

Längre in mot staden och österut mot nuvarande Unionsgatan har parken varit mer geometrisk också i tidigare planer och versioner. Mellan svandammen och nationalteatern fanns Wilhelmsbad, som gett sitt namn till Villensauna.

 Rosenbröijer, 1903.

En annan byggnad som fanns länge i parken var universitetets magnetiska och meteorologiska observatorium, som kom till på 1840-talet. 

Signe Brander, Stadsmuseet, 1907. 

Observatoriet i förgrunden, sportplanen i bakgrunden.

I.Timiriasew, Stadsmuseet,1915.

I.Timiriasew, Stadsmuseet,1920.

Estraden, som låg intill Frimurarens grav men var vänd mot värdhusets veranda, försvann antagligen kring 1935, och en ny uppfördes 1936  närmare centrum tack vare en privat donation. 

JOKA,  Museiverket, 1941

Man verkar ha samlats vid Paciusstatyn åtminstone våren 1938. År 1949 omtalas igen en äntligen uppförd ny estrad. På 1950- och 1960-talen samlades även arbetarna på Kajsaniemiplanen, troligen lite senare på dagen. De svenska studenterna verkar ha sökt sig till sina gamla kvarter.