Museivandring i 1920-talets Helsingfors

 

Hbl 20.9.1926, Nationalbiblioteket.

Muséernas öppenhållningstider har förlängts ansenligt på hundra år. På 1920-talet fick man passa på och planera in museibesök under lunchraster eller på lördag efter arbetsdagen.

Ateneum

Ateneum, TaiKs arkiv.

Ateneum var vid denna tid minst lika mycket högskola som museum. Byggnaden har sedan sitt öppnande 1888 också varit öppen för allmänheten. Texten på fasaden, CONCORDIA RES PARVAE CRESCUNT, i samförståndet växer saker, manar till samarbete mellan konst och konstindustri. Hösten 1926 presenterades Ivar Arosenius, den göteborgske konstnären som man idag kanske främst kommer ihåg för Kattresan. Till Ateneum förde man utländska besökare för att beundra verk av Gallen-Kallela.

Sinebrychoffska samlingen

Bulevarden 40, Signe Brander. Stadsmuseet.

Den Sinebrychoffska konstsamlingen av främst europeisk bildkonst tillkom staten genom testamente 1921 och den öppnades inom kort för allmänheten.

Cygnaei galleri

Cygnaei Galleri, Gunnar Lönnqvist. Stadsmuseet.

Fredrik Cygnaeus konstsamling öppnades för allmänheten 1882 i hans efterlämnade villa i Brunnsparken och har kallats landets äldsta konstmuseum. Det kom att stängas på grund av nedskärningarna 2014.

Järnvägsmuseet

Järnvägsmuseet. Lahtis stadsmuseum.

Järnvägsmuseet, grundat 1898, var ett populärt museum i centrum av Helsingfors. Fram till sin flytt till Hyvinge på 1970-talet, höll museet till i det nya Järnvägsstationshusets västra flygel i tredje våningen från 1922. Tyvärr förstördes stora delar av samlingarna under bombningarna 1944.

Universitetets skulptursamling

Arppeanum. Stadsmuseet.

Skulptursamlingen bestående av gipskopior av främst antika skulpturer påbörjades kring mitten av 1800-talet. Den visades första gången i ritsalen hösten 1845, vilket har kallats landets första konstutställning. I ritsalen fungerade konsten som undervisningsmaterial och modeller. Samlingen flyttades 1869 till Arppeanum. I dag kan man gå in i Unis huvudbyggnad, där skulpturer finns att beskåda på gamla sidan, men används också i denna dag i ritsalen.

Universitetets zoologiska museum

Zoologiska museet, Eric Sundström. Stadsmuseet.

Zoologiska museet hade rätt nyligen, 1923, flyttat in i sitt nuvarande hus, som också blivit närmare integrerad med staden sedan Arkadiabron byggts och Tölö kraftigt växte. Vid universitetet hade man samlat djur och växter sedan 1600-talet, men Åbo brand förstörde en stor del av samlingarna. Under 1800-talet konserverade Magnus von Wright dussintals fåglar för samlingarna. Också den berömda sjökon har funnits till påseende sedan 1860-talet.

Konstflitföreningen och Helsingfors stadsmuseum

Villa Hagasund, Foto Roos. Stadsmuseet.

Stadsmuseet verkade på Villa Hagasund sedan 1911 och på tjugotalet hade Konstflitföreningen också en utställning på andra våningen. De större utställningarna ordnade föreningen emellertid på Ateneum, med vilken man hade mycket nära samarbete.

Statens utställning för arbetarskydd och välfärd (Socialmuseum)

Artikel av Vera Hjelt i Suomen teollisuus 12/1924.

Det statliga museet, som fått sin början 1909 fick stora, fina utrymmen 1921 på Södra Esplanaden 4. Utställningen presenterade det senaste inom säkerhet gällande industriella maskiner och jordbruk, hygien och arbetshälsa, hälso- och sjukvård,  byggnader och hem, samt barnskydd och nykterhet. Många företag bidrog till samlingarna.

Universitetets botaniska växthus

Daniel Nyblin, Åbo Akademis bibliotek.

Botaniska trädgården i Kajsaniemi fick sitt växthus 1889. Det mindre växthuset blev klart 1892 och då började man odla jättenäckrosen Victoria Amazonica. Också detta levande museum drabbades av bombningarna 1944, då vinterkylan kom in genom de krossade glasen och i stort sett alla växter frös ihjäl. Lyckligtvis fanns det frön av näckrosen kvar på bassängens botten och av dem kunde man driva nya blommor och blad.