söndag 13 september 2015

Historiska nyheter

Regelbundet stöter man på nyheter om "nya människoarter". Bara under det gångna året är det åtminstone tre olika forskargrupper som nått över någon sorts nyhetströskel: en från Etiopien, en från Kina/Spanien och nu senast nyheten om Homo Naledi från Sydafrika. Forskningsfältet är enligt min uppfattning ovanligt splittrat och konkurrensen hård. Grälen verkar vara på den nivå att människor vägrar vara i samma rum.

Hur folk låter sig provoceras i dessa frågor är mycket intressant. Man behöver bara tänka på debatterna kring Varggrottan eller ortnamn här hemma för att konstatera samma sak. I ett läge där man rör sig med stora tolkningsmarginaler och ämnet dessutom engagerar en del människor också på ett mycket personligt plan, blir frågan om vad som är vetenskapligt accepterad metod, teori och "sanning" en känslig fråga. Att fullständig vetenskaplig konsensus sällan eller aldrig existerar - det bör den ju egentligen aldrig göra, för vi får aldrig sluta att ifrågasätta våra premisser - är en förutsättning för utveckling och framsteg, men också en sak som är svår att förmedla utåt till allmänhet och beslutsfattare på ett fruktbart sätt. Och att man ändå i princip alltid måste ha en tillräcklig vetenskaplig gemensam konsensus för att kunna ha ett ramverk av premisser eller ett paradigm att kunna bygga på.

Att kunskapen om människans förhistoria är så laddad beror förstås också på att vi har väldigt lite material och källor att utgå från i förhållande till de otroligt komplexa frågor man försöker besvara. Samtidigt handlar det om naturvetenskap, där man kanske kunde förvänta sig vattentäta, empiriska bevis? Den sidan har visserligen utvecklats med C14-metoden och inte minst DNA-analyser, men även dessa kan förstås förnekas, om man väljer att vara tillräckligt ovetenskaplig. Vi vet sist och slutligen väldigt, väldigt lite om människans mycket långa utveckling under förhistorisk tid. Den biologiska evolutionen har varit mycket komplex, vi talar om miljontals år och otaliga människoliknande grupper som flyttat på sig och ibland korsat sig. Vilka är våra förfäder och vad spelar det för roll? I dag vet vi i alla fall att det i södra Afrika finns en större genetisk variation än någon annanstans mellan alla världens människor - trots att nästan alla vi andra också bär på neanderthalargener. Den senaste nyheten om Homo Naledi har ändå fått avsevärt större genomslag i pressen än de andra i år. Varför?

Lee R Berger et al,  eLife 2015;4:e09560 eLifeScience CC-BY.  http://dx.doi.org/10.7554/eLife.09560.003



För det första handlar det faktiskt om ett ovanligt fynd både till art och omfattning. För det andra handlar det om en kändisforskare, Lee Berger, som vad det verkar arbetar ganska medvetet med offentligheten (vilket även Wikipediaartikeln bakom länken tyder på ...) . Den senaste utgrävningen har dessutom utförts i samarbete med och delvis finansierats av National Geographic, vilket gett publicitet och tillgång till professionella vetenskapsjournalister. Berger har troligen också lärt sig av tidigare händelser, ändrat tonfall och varit försiktigare med spekulation. Och sist men inte minst: nyheten har baserats på en vetenskaplig Open Access-artikel, som publicerades samma dag som det välskrivna och spännande reportaget i National Geographic.  Mediegenombrottet var ett faktum. (Notera förresten eLifes delvis transparenta review process och attributionerna på sista fliken, som åtminstone för mig ökar både intresse och trovärdighet).




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar