Ilmestynyt: Santeri Ivalon "pari" historian väitöskirjaa
5 timmar sedan
måndag 30 januari 2012
Dator, internet och webb
I dag föreläste jag om datorns historia och hur datorernas grundlogik fungerar med binära tal och boolesk logik. Det som är viktigt att tänka på när man forskar är att datorn i praktiken är en räknemaskin som opererar som en svart låda, dit man matat in dels data, dels instruktioner, alltså program. Närmast är det slutresultatet, det som datorn spottar ut i andra ändan, som man kritiskt kan granska. Själva processens korrekthet bedöms traditionellt utgående från om resultatet är korrekt eller inte.
Vi gick också igenom skillnaden mellan internet och webb. Webben är den del av internet som man kommer åt via en webbläsare och som följer http-protokollet, det vill säga har en ip-adress och instruktioner i html-kod. I dag har också vanliga internetanvändare tillgång till annan teknik via sina appar i smarttelefoner.
Internet är inte färdigt ännu. Medielandskapets förändring är ännu på gång. Den första stora förändringen har varit att det nu finns ett medium som de flesta har tillgång till och genom vilket de kan nå en stor publik: hela världen. Man kan alltså med fog fråga sig vad ordet publicering i dag egentligen betyder? Nu finns det också en lång svans av innehåll, små segment och grupper som kan intressera sig för och dela kunskap om mycket marginella fenomen, vilket tidigare inte varit möjligt.
Internet är ändå på väg vidare. Nästa steg är en webb av länkad data, bestående av s k linked open data, inte bara av av inte länkade hela dokument. Genom att tilldela också enskilda informationsstorheter eller objekt egna identifikatorer, kan man göra webben ännu tätare. Man kan också koda in hur olika objekt förhåller sig till varandra, vilket gör sökandet ännu mer effektivt. Ju mer information vi har, desto viktigare blir det att kunna sålla fram relevant information.
Vilken är då historikerns eller humanistens roll i detta läge då vem som helst kan publicera vad som helst? Hur kan man göra relevant och korrekt information och kunskap synlig? Hur kan man se till att kvalitetsinformation har genomslagskraft? Det är en fråga vi kommer att återkomma till senare under kursen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Är det Digitalkultur i humaniora som du föreläser på? Jag skulle vilja gå den kursen! Den verkar väldigt intressant och skulle passa utmärkt in i kombinationen humaniora och informationsvetenskap som jag har :-) (Och tack vare den kurs i databaskonstruktion som går just nu så förstod jag vad ett N-M-förhållande är :-D ) Vem är den riktad till och kommer den att gå på nytt?
SvaraRaderaJag undervisar i informationssökning och där brukar jag också framhäva att det är människor som för in böcker och artiklar och att de är referensdatabaser, dvs. om det inte finns en beskrivning så hittar man den inte så lätt. Det gäller att hitta rätt sökord och kombinera dem (Boolsk logik!) på rätt sätt. (Om du har några studenter som behöver kurs så håller jag en på torsdag:-) )
Misstänker att du kanske är lite överkvalificerad, å andra sidan kunde du säkert komma med intressanta synpunkter och inlägg. Det är stor brist på folk som kan informationsvetenskap och fattar att informationsteknologi inte bara handlar om hårdvara, utan att också innehållet kräver minst lika mycket kompetens att få att fungera. Kursen är en metodkurs för historiker (även Kultur och kommunikation passar den in i). Den går säkert nästa år igen! Vi ska gå igenom informationssökning som en del av kursen lite senare i vår.
SvaraRadera