Omvärldsanalys

Under ett antal år skrev jag för eget bruk och en del nära kolleger allmänna omvärldsanalyser ett par gånger i året. Under senare år har jag ägnat mig åt att skriva mindre utredningar om olika aktuella teman för internt bruk om mer specifika ämnen. Det känns viktigt för mig att summera lite större utvecklingslinjer nu och då. Ekorrhjulsgaloppen skymmer lätt sikten och försvårar prioritering i små och stora frågor. Vanligen har jag läst in mig och gjort rätt extensiva kartläggningar, men nu tänkte jag göra en fattigmansversion på ren mutu.


På väg ner:

1. Sociala medier och appar. Den responsiva teknologin är så pass bra att jag hör till dem som inte bara önskar, utan tror på att appar är på väg bort i många sammanhang. Inte minst för att många appar är så usla. T ex iPhones podapp är ju så man kan gråta och också andra gör fullständigt underliga uppdateringar som försämrar tjänster och användbarhet. Svårare blir det däremot att bli av med alla eländes chat- och messangerappar. Dom har dessutom en viktig funktion, inte minst för de yngre, som inte jaksaa med stenålders grejer som facebook och e-post. Jag tror på utförsbacke för de stora sociala medierna, men fortsatt framgång för youtube och andra videotjänster samt för olika diskussions- och rekommendationsplattformar. Bloggar. Njah. Instagram tror jag folk orkar hålla på med lite till.

2. Bollockschain och o-luomuäly. Det föregående glåpet lanserades av den erfarne Martin Fenner på en konferens i vintras. Han arbetar för på riktigt hållbara lösningar inom webb och hör till oss som är lite kritiska till hypen kring blockkedjeteknologin. Det är lite samma där som i diskussionerna kring artificiell intelligens. Utom då förstås att det senare på riktigt kommer att effektivera datorer mycket på många områden. Men ingendera teknologin är allena saliggörande. Blockchain är dyrt och kanske vettigt inom vissa väldigt specifika användningsområden. Men artificiell intelligens måste alltid kombineras med mycket mera äkta intelligens för att det ska leda någon vart vettigt. Våra utgångsdata är så mycket mer erbarmliga än vad man kunde tro. Hypen börjar vara över för dessa två termer, då människor får en klarare bild av vad de verkligen duger till. Och vad de inte duger till (väldigt mycket).

3. Startups. Verkligheten börjar tyvärr hinna ikapp här. Det flesta går det illa för. De få det går bra för blir uppköpta. Nån kanske gör om, men inte alla. Förhoppningsvis leder detta ändå till att man i Finland skulle korrigera företagens R&D som redan en tid varit rent katastrofalt dåligt finansierade, vilket blivit ännu värre av nedskärningarna i den offentliga grundforskningen. Vi har inte råd att hålla på så här. Vår forskning riskerar bli alldeles för smal (=sårbar). Innovationer måste komma också från de större företagen, där man måste låta folk forska fritt med tillräckliga resurser. Vi måste utveckla existerande strukturer mer än omorganisera eller börja om och om och om.



På väg upp:

4. MyData och GDPR. Den nya dataskyddslagstiftningen kommer att ha stor inverkan på hur användarvillkor ser ut och hur man kan hantera sin information och sina rättigheter. Utvecklingen under den sista tiden har inneburit att det finns en växande efterfrågan på hyggliga tjänster som är klara och tydliga med sina budskap (bara vi blir av med det olidliga, onödiga kexklickandet!). Att nån använder cookies är inte alls lika intressant eller relevant som det hur de används. Allmänhetens uppvaknande leder troligen till bättre regler och system. Vi behöver CreativeCommons-enkla metoder och de är på kommande. Håll ögonen på MyData.

5. Open access och öppen forskning. Vi är nu inte så långt ifrån att öppenhet blir norm då persondata tillåter. Allt annat börjar låta allt mera stenålders och konstigt. Forskning baserad på data börjar vara av den kalibern att den inte går att förbise. Tidskrifter och granskare lär sig fråga efter data inom allt flera områden. Också länkad data och semantisk interoperabilitet börjar i och med detta blir riktigt relevanta. Det som nu gäller är att vara på sin vakt: vad gör Microsoft (köper Github), vad gör Elsevier (försöker lirka in sig och få monopol också på forskningsinformationen) ... ? Det gäller att följa med och inte vara blåögd. Själv är jag ändå ganska optimistisk. Trycket på att bete sig för att klara konkurrensen är stort. Är man inte hygglig, får man sota för det. Fråga EA. Så ser framtidens marknader ut ... Konsumenternas hämnd kan vara gruvlig. Risken finns att Elsevier inte fattar, men då flyger de ut. De har dessutom satsat för mycket på att metriken är framtiden, misstänker jag. Min aning är att mätningsivern är övergående. Forskarna däremot har ett starkt behov att legitimera sig i takt med att förtroendet för dem minskar. Transparensen blir allt viktigare på många sätt. Om det sedan hjälper situationen är en annan sak.

Seminarievecka

Den gångna veckan hade verkligen samlat på sig seminarier av olika slag. Jag hann knappt med något rutin- eller utvecklingsarbete, men hade desto mer givande diskussioner på olika håll.

Unifi

På måndagen ägde ett för den finska forskningssektorn viktigt seminarium rum, då universitetsrektorerna och UNIFI publicerade sitt handlingsprogram för öppen forskning. Tyvärr hann jag inte närvara, men gläder mig åt den viktiga roll som tilldelas CSC och också att den syn på forskningsdatahantering vi presenterat kan återfinnas i programmet. På sätt och vis är det en ny domän som växer fram här och det är fint både att CSC axlar ett nationellt ansvar och att det förväntas av oss. Jag uppfattar att vi har mycket kunnande och internationella kontakter att bidra med.

ORCID i Finland

På tisdagen var det dags för ORCID Nordics 2018. Bara namnet på seminariet var så bra att det borde få  pris. Där hade jag nöjet att kommentera keynoten om Freya, ett mycket intressant och viktigt projekt kring att länka data om forskning (forskare, dataset, forskningsprojekt, publikationer, finansieringinformation osv.). Jag kunde ju förstås inte hålla mig från att läsa lite ur Eddan för publiken.

På onsdagen hade vi nöjet att hålla det första större infotillfället om de förnyade tjänsterna som Undervisnings- och kulturministeriet har beställt för forskningsdatahantering. Själv är jag ju ansvarig för forskningsdatakatalogen och dess sökgränssnitt (en mycket opålitlig testversion finns redan). Jag är själv mycket ivrig på att få gå i produktion, trots att vi nog ännu har en del utmaningar på grund av att det vi gör är en helt ny och mycket komplex helhet. Men vi är på mycket god väg och det kommer att bli väldigt bra, tror jag.

YTI-projektet

På torsdagen var det äntligen dags för att fundera på hur man borde gå vidare gällande beständiga identifierare på nationell nivå. Vi gjorde ju i höstas en utredning om saken och nu satte vi oss ner på finansministeriet och diskuterade saken. Dels handlar det om att åstadkomma en integrering av identifierarna och policy kring dem som en del av den allmänna offentliga informationsförvaltningen, dels om att positionera sig i förhållande till internationella aktörer och organ. Diskussionen var mycket bra. Detta är ju en helt essentiell del av hela förvaltningens digitalisering. Både effektivitet och medborgarnas rättssäkerhet kräver att vi har ordning, att all information kan identifieras och spåras entydigt.

DHH18

På fredagen fick vi ta del av årets digihum-höjdpunkt Digital Humanities Hackathon (ja, även om konferenser etc är fina och intressanta går nog inget upp mot detta otroligt spännande koncept där ny kunskap och insikter föds så det bara gnistrar om det både på individuell och vetenskaplig nivå). Samtliga arbeten var intressanta och innebar alldeles riktiga resultat inom både teknologi och, vad som är viktigt, också inom själva forskningsdomänerna. Kanske allra roligast att se var Tuomas Heikkiläs entusiasm över de omvälvande resultaten i arbetet med legenden om mordet på biskop Henrik (bara projektets tweets var ju fina, men bloggar och artiklar är på kommande). Helt otroligt var också arbetet med förläggarna i London. Man hade ju banne mig gjort både extensiv forskning och direkt prisvärd visualisering på de åtta dagarna hacket varade.  Jag hoppas verkligen teamet lägger ut sina resultat på webben! Alla grupper hade gjort ett bra arbete. Många allmänt intressanta frågor lyftes fram under slutdiskussionerna. Jag hade också många bra meningsutbyten med forskarna kring forskningsdata och infrastrukturer. Full av idéer och samtidigt uppmuntrad om att vi varit på rätt väg inom CSC kan jag nu fortsätta att försöka bena ut dessa frågor under sommaren.